Tillbaka till en söndags morgon



Jag ser in i hans ögon, gröna som smaragder och dom ler mot mig.
Det snurrar till i huvudet och jag försöker men kan inte andas.
Minns när hans mjuka läppar mötte mina kvällen innan, kan fortfarande känna hur
dom smakar.
Jag ler.
Han säger, sluta aldrig le..underbart är ditt leende.
Våra händer hittar vägen till varandra och dom flätas samman.
Två hjärtan som nu slår i takt.
Mina ögon öppnar sig, jag har vaknat.
Är utan honom, han är inte här.
Jag ber snälla ta mig tillbaka.
Tillbaka till en söndagsmorgon.

Tankar som går

Jag tror inte på sanningen om oss, för det vi säger är ändå inte sant.
Är trött på att ställa samma frågor och inte få svar.
Jag har märkt att min längtan inte leder nånstans så jag packar min väska och jag går.
Jag lämnar dig med gårdagen, vill inte tänka på dig idag och inte behöva dig imorgon.
Kunde inte skriva något som gör dig berörd eller säga något du hör.
Det finns så mycket vackert som du inte ser.
Det blev väl som dom förutspått, men jag kan ändå inte säga att jag ångrar nått.
Jag tar de långa nätterna som dom kommer och blir den jag vill vara, bättre nu än efteråt.


Bort från dig

Du får inte låna mig igen, du har förbrukat din chans.
Jag är mycket mera värd.
Jag har saknat dig ibland men det betyder ingenting.
Ring inte när du är ensam, jag har äntligen kommit över dig.
Du kan säga vad du vill till mig men jag hör inte på.
Jag är inte vän med spegeln idag och inget jag gör tycks vara tillräckligt bra.
Men stegen är mina och vägen har jag själv valt.
Med huvet högt och darrande ben följer jag vägen som för mig bort från dig.

jw & mw

Du säger att Du inte tycker som jag fast jag vet att Du
tänker likadant.
Om Du backar ett steg och ser som jag ser, hör det jag hör,
kanske att Du även då kan tycka som jag./jw



Du tänker ändra på livet idag, och där står jag.
Du klättar högt men är nog lite höjdrädd.
Tunnelbanans dova ljus bjuder inte till någon vidare klarhet.
Allt jag ser är barn som leker vuxna och vuxna som leker barn.
Har tämjt ett lejon och äts av ett annat. ... Visa mer
Äts av alla andra./mw



En tanke som blir till handling och ett liv som ändras.
En dröm som dröms.
En vilja som följer någon annans väg kanske ska se sig om vart den hamnat och vakna ur drömmen som inte var hans.
Lyssna till rösten som talar i ditt huvud och inte på den som stör ditt öra.
/jw

Kvar

När du tillslut stod på botten och tittade upp kommer du ihåg då hur du hamnade där?
Kan du minns hur det kändes när lungorna fylldes med luft och hur dom sakta tömdes igen?
Nu finns där bara tomheten kvar.
Solens brännande strålar gör inte din hud brun, den får bara en annan nyans av vit.
Det hjärta du jagat fanns aldrig ...inom räckhåll.
Du märkte inte att jag var på väg att försvinna förrens jag var borta.
Nu är det för sent, du får stå ensam kvar.
Kvar i den tomma ensamheten.


Fyll mig

Jag gav dig mer än du bad om, mer än du ville ha.
Det jag gav togs ändå emot.
Jag hade en dröm, en vision.
Jag hade vägen klar.
Fast uppförsbackarna är branta och medvinden nästan omärkbar tror jag att vi kan klara det just därför att de är vi två.
Bit för bit, dag för dag jag tömms.
Fyll mig med kärlek älskling och jag ska alltid stå stadigt vid din sida.


Fråga

Här kommer natten och jag drunknar i minnen.
Kan inte slå mig fri.
Förföljd vart jag än vänder mig.
Kan inte sova, det gör för ont.
Tar en promenad.
Det är så tyst så det verkar som tankarna skriker.
Ge det lite tid sa dom, det går över snart.
Tiden som omfamnar mig tycks ha stannat, men alla andra lever vidare.
Jag undrar om du är oförmögen att älska, eller kan du bara inte älska mig?



Känslor som fastnat

Tankar som snurrar, hur kan vissa ändå står stilla?
Ord du sagt som gnager medans andra smeker.
Kan inte tolka din blick, den har lurat mig förut.
Dina kyssar säger att du vill, men handlingarna något annat.
Du vet ingenting om mig och jag vet ingenting om dig.
Jag kan be att du inte ska få mig tro på något som aldrig kommer,
Men det är inget jag kan lita på.
Jag har gråtit utan att fälla några tårar.
Vill inte gråta mer.
Drar täcket över huvet.
Känner doften av dig än, det va så nyss du var här.
Jag kapslar in mina känslor, låter dom inte komma ut.
Mitt hjärta skulle inte klara ett avvisande från dig igen.
Ett tag står jag här, väntar.
Men du ska veta att hinner jag gå kommer jag aldrig mer igen.


Är jag din nu?

Kanske bör du inte vara hos mig för ofta, det är möjligt att jag vänjer mig vid att alltid ha dig där.

Du kanske inte ska skratta så lätt, jag kommer alltid vilja höra ditt skratt.

Ska du verkligen hålla om mig var gång jag fryser? jag vill aldrig frysa mer.

Kanske att du inte ska läsa mig som en öppen bok, jag kanske tappar förmågan att förklara mig då.

När du ser in i mina ögon måste du alltid se min själ då? Tänk om den försvinner när du ej längre söker efter den?

Du håller min hand, betyder det att du trivs?

Kysser mig varsamt när andra ser på.

Är jag din nu?

 


En ledsen dag

Jag kan inte ändra på det som blev,
Beslutet du tog beslöt du själv.
Frågade inte  mig.
Jag ville något annat.
En vilja som kommer att förbli otillfredställd.
Jag äger inte förmågan att acceptera
Så jag ber att någon skall skänka mig styrkan så att jag kan förtränga dig istället.
Att minnet av dig inte längre ska finnas kvar.
Att jag ska glömma allt som påminner om dig.
Tänkte fly undan men tankarna kan jag inte springa ifrån.
Har försökt träffa andra men jag jämför dom bara med dig.
Sömnen står inte heller på min sida, drömmarna handlar bara om dig.
Jag äger inte förmågan att acceptera
Så jag ber att någon skall skänka mig styrkan så att jag kan förtränga dig istället.


Den jag kallade för jag

Sitter ensam i min lägenhet, ja du vet hur jag kan va.
Låt mig få läka mina sår var det sista du hörde att jag sa.
Undrar hur det skulle kännas om jag var en av alla dom som inte funderar.
Har vänt och vridigt det som hände, försökt förstå.
Jag har slutat hoppas och mina drömmar har jag glömt.
Trodde ett tag att det skulle bli du och jag men det var visst bara något som jag drömt.
Har äntligen insett att solen inte lyser enbart  för att hålla mig varm.
Aldrig kommer jag igen känna mig trygg i din famn.
Det finns ingen där som saknar mig när jag går.
Ensam bland alla människor jag står.
Jag skrattar men jag känner ingen glädje.
Gråter för jag orkar inte med känslorna.
Du känner inte igen mig om du skulle se mig idag.
Är inte längre den som jag brukade kalla för jag.


Lämna mina tankar.

Det var inte du.
Det var inte jag.
Ändå blev det helt fel.
Ingen vill erkänna,
ingen vill ha skuld.
Jag vet att du ser.
Jag ser.
Vetskapen är min.
Jag står inte stadigt.
Vill något annat än det jag har.
Kanske får jag aldrig höra orden jag så gärna vill höra.
Kanske slutar jag bry mig?
Kan inte stoppa tiden och dom säger att den skall läka alla sår.
Läker den då mina?
Om han bara lämnade mina tankar.

Dig

Jag träffade dig i drömmen inatt.
Tänkte på dig igår.
Såg dig i främligen jag mötte idag.
Jag försöker fly undan, vill helst glömma dig om jag inte kan få dig men du är överallt.
Dessto fler människor jag träffar dessto säkrare blir jag på att det är dig jag vill ha.
Jag hittade den jag sökte, men hur behåller jag dig?
Snälla berätta för mig.
Har gått ensam alltför länge, mitt hjärta skriker efter dig.
Ditt leende.
Jag skulle göra allt för att få behålla ditt leende.
Det är inte försent, vi glömmer det som va förut.
Börjar om på nytt.
Hitta mig, behåll mig, älska mig.
Jag är gjord bara för dig.


Miss you

Jag vet inte hur det är att alltid ha rätt.
Jag vet inte hur det känns att alltid vara älskad.
Har trampat på alla gränser jag kunnat hitta.
Välkommnat konsekvenserna  som följer mina regelbrott.
Försökt hålla jämna steg med dig men jag bara fortsätter att halka efter.
Letade efter din blick, ville fånga den i min men det är inte mig du vill se.
Kunde inte vara den du söker.
Jag är inte den du vill ha.
Ser solen gå upp för att sedan vänta in att den ska gå ner.
Hur lång tid ska det ta?
Allting har sin tid men när kommer tiden då jag inte längre tänker på dig?
Morgon blir till natt.
Vår blir till höst.
Men saknaden efter dig är fortfarande lika tung i mitt bröst.

Gömmer mig under hatten

Det som en gång var mitt försvann den natten.
Nu har jag slutat att lyfta på hatten,
Gömmer mig där under, känns bra, där kan vara vem jag vill.
Men vem var jag för dig?
Om jag ler nu är leendet menat för mig.
Försökte få ut mina ord men dom ville stanna kvar.
En uns kärlek till dig jag fortfarande har.
Jag visade dig min hand, la ut alla kort.
Tror inte att vi hann med, allt gick så fort.
Jag har slutat gå förbi där du så länge har bott.
Har kommit över det som var och ingen tillfredställelse längre av att gå förbi jag fått.
Lämnar den där platsen tom så någon annan kan komma in.
Har du gjort samma sak eller har någon redan blivit din?
Det va inte du som gick den natten men de va du som lät mig gå.


Du kan

Du kan lova mig att du alltid ska gå här bredvid fast vi båda två vet att jag alltid hamnar 5 steg bakom.
Du kan lova mig att solen alltid ska skina fast jag så ofta  får leva i din skugga.
Du kan lova mig att ditt hjärta alltid ska slå som det gjorde förut fast vi knappt orkar prata längre.
Mina ord bad dig; Se mig, hör mig, rör mig men du  valde att vänd dig om och gå.
Du kan så lätt säga ja fast du menar nej.
Kan du se vad jag ser?
Du kan inte längre ge mig det jag behöver så snälla låt mig gå.
Missförstånd och meningar som vrids hör till vardagen nu.
Vi delar samma ärr men vi är inte samma nu som vi var förut.
Vi  växte ihop, med samma minnen, samma sorg och samma glädje men på något sätt har vi växt isär.
En tår letar sig fram när jag tänker på hur du brukade se på mig som om inget annat fanns.
Trodde att det vi hade var oförstörbart.
Du fick hela mig men jag fick bara en del av dig.
Antar att vi inte kunde offra eller betala det som krävdes.
Men jag vet nånstans ändå att allting kommer ordna sig tillslut.


Efterlysning.

Det fanns en gång en bror till mig.
Han såg alltid när jag va nere och fick mig att skratta.
Han delade med sig av det goda och anförtrodde sig det som gjorde ont.
Brukade även ringa när dagen kändes allt för lång.
Vi kunde prata om allt, äta godis och ta en promenad.
Det händer ibland att jag flyger för högt, han fanns alltid där då för att plocka ner mig på jorden igen.
Jag kunde gjort vad som helst han bad mig, det han sa betydde mest.
Hans vilja var oftast starkare än min och jag valde ofta den vägen han sa åt mig att gå.
Lär av mina misstag sa han så slipper du göra egna.
Det kom en dag när han inte längre var där, telefonen va tyst och mitt skratt klingat ut.
Jag föll från toppen av tre till en prioritering långt ner.
Vi kunde höras nästan varje dag, blir det nu nångång varannan månad får jag vara glad.
Undrar vart han försvann, vart är han nu?

Såret lämnar jag

Har aldrig varit någons nummer 1.
Vill inte ta en disskution eller försvara det jag sett.
Vill ha mina tankar för mig själv.
Orkar inte med massa gnäll och jag hoppar inte att du ska förstå.
Vill försvinna ett tag.
Ta ett varmt bad, kanske åker någonstans med din vän.
Aldrig haft en ring på mitt finger och jag svarar sällan när du ringer.
Du kunde fått mig så lätt.
Nu kan jag önska att jag dig aldrig nånsin sett.
Klockan är strax 3 men att somna nu är ingen idé.
Klockan ringer om ett tag då det är dax att gå upp så jag tar mig nog en dusch.
Jag ska inte gråta mer eller sakna din famn och har du ångrat dig är du på tok försen.
Av promenaderna jag tog har jag nu fått kramp i mina ben.
Jag håller min balans, vill inte minnas hur jag föll eller möta dig nån annanstans.
Nu ger jag mig av men såret, såret det lämnar jag kvar.

Ny dag

Jag är inte rädd för höjder, det är därför jag siktar mot toppen, fast jag fortsätter att rammla ner.
Har tydligen fått en biljett till en resa som saknar mål och slut men är det bättre att stå kvar?
Har skrivit ner orden jag vill säga dig i ett block, men blocket bara läcker.
Har druckigt tills jag blivit törstig igen.
Kanske super jag mig full, hoppar framför ett tåg eller tar mig till Göteborg.
Långsamt så långsamt men ändå allt för fort.
Mina lungor fylls med luft men den är kvalmig och jag kan inte andas.
Min ödmjukhet falnar.
Jag ser färgen som flagnar på huset där.
Blomman vissnar, hösten är här.
Solen slocknar och natten tränger sig på.
Vad händer när den nya dagen gryr?

Jag skulle

Jag skulle så lätt kunna bli kär i dig.
Jag älskar hur dina kinder får en nyans av rött när våra blickar möts.
Ditt sätt att le får mig att glömma alla bekymmer.
Jag vill veta hur dina fylliga läppar smakar.
Vill veta hur det känns när dom äntligen möter mina.
Jag har aldrig känt mig så trygg som när jag är i dina armar.
Önskar att du aldrig skulle släppa taget, aldrig låter mig gå.
Om du ber mig nu skulle jag kunna älska dig tills mina dagar tar slut.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0