jwilmarsgard

Nu när jag lägger mig ner blir det för en allra sista gång.
Du höll min hand men du släppte den för ett återfall.
Jag antar att allt nu är förstört, allt är bränt.
Vet inte om du tänkte?
Vad tänkte jag själv?
Jag tar väl tillbaka mina kyssar men jag vill inte, önskar jag slapp.
Mina ord lägger sig för att vila, dom behöver inte användas längre, du gick ju din väg.
Jag förstår ingenting, det gick nog lite för fort.
Men jag vet att jag hade fel, väldigt fel.
Jag tog det inte alls som det va.
Min sol är skymd bakom molnen och den vill inte komma fram.
Det ringde på skyddat nummer idag, jag hann inte svara.
Var det du?
Nånstans önskar jag att det va det, men jag inser att jag fumlar efter ett halmstrå.
Jag vill men vågar inte sträcka ut min hand efter din, du kommer inte ta den.
Jag vet men jag önskar.