jwilmarsgard

Jag sitter här på en stol vid ett bord fullt med folk,
folk jag tror jag känner.
Dom pratar och dom skrattar, men inte med mig.
Jag hör vad dom säger men det verkar inte som att dom hör mig.
Jag verkar inte synas.
Undrar om jag kanske drömmer, jag kanske inte är där trots allt?
Har ingen del i orden dom säger.
Ingen som frågar efter min åsikt.
Ser inte åt mitt håll.
Försöker prata men vad är det för mening när ingen hör?
Skriker, men jag får ingen reaktion.
Reser mig upp och går.
Kanske att någon saknar mig då?
När timmarna går sjunker det sakta in.
Jag är ingen, ingen för dom.
Ingen dom bryr sig om.