jwilmarsgard

Nu lever jag äntligen drömmen jag drömt så länge.
Besluten jag tar är enbart baserade på min vilja, det känns konstigt på ett härligt sätt.
Min åsikt är den jag värderar högst just nu, ovanligt.
Jag ångrar ingenting.
Vägen må vara lite brokig och full med rötter men det är min väg och jag går den gärna hur den än ser ut.
Jag tänder ljusen för att jag vill ha det så.
När klockan ringer på morgonen blir jag inte längre arg över att vakna.
Jag ler,skuttar upp ur sängen och välkommnar den nya dagen som håller på att gry.
Kanske träffar jag dig idag.
Jag vill be om en sak, försök att inte väcka mig.